Alström och kärleken: Utan min förmåga att skratta högt...

...vore jag långt ner i en mörk grop. Idag hittade Hugo en jojo, K. (vår kära avlösare) frågar; "Ska vi se om den fungerar?" Varpå Hugo ropar "Jag vill fungera!" Vi skrattade gott, mitt i allt elände denna sjukdom för med sig är det underbart att skratta!

/Malin

Barnen

Tre är de till antalet. En yvig sextonnåring, klok och vacker som en dag. En fjortonåringarnas fjortonåring, fotbollsspelare och filosof. Och lilleman, en tolvårig Hugo, en alldeles egen sort, ett mirakel, en blomma, en sjuk liten prins som tvingar själva existensen att stå i fokus.

Augusti 2008 fick Hugo diagnosen Alströms Syndrom. En medfödd fortskridande sjukdom som långsamt tar syn och hörsel från honom, den påverkar även de flesta inre organ i hans lilla kropp. Den kan dock aldrig ta livsglädjen och det är på den vi lever. Även de dagar när det är som svårast.

Välkommen till en resa, lika unik som vilken som helst. Lämna gärna en kommentar, de bär oss över mörka vatten.

Alström och kärleken

måndag 15 juni 2009

Utan min förmåga att skratta högt...

2 kommentarer:

Bloggtips