tisdag 16 juni 2009

Idag skars mitt hjärta i bitar

Hugo kliar sig i ögonen, vill ta av de mörka skyddande glasögonen. Gnäller, kliar, säger: "Det funkar inte". "Vad Hugo", frågar jag. "Jag ser inte. Hjälp mig mamma", svarar han.

Mitt hjärta har gått i kras. Vad jag önskar att jag kunde ge honom ett öga att se världen med.

/Malin

8 kommentarer:

Honungspojkens mamma sa...

Nää... Lilla killen!

Rakt in i hjärtat.
Jag ser inte. Hjälp mig mamma.

Ja vad gör man när det inte funkar..? Tänk om man bara kunde byta ut det som trasat till sig...

En stor kram till er. (Och kramar behöver man ju inte se - bara känna)

mia sa...

Oj så ont det gör i mammahjärtat att läsa... Och så ont det måste göra i dig. Vad gör man? Man kramar och älskar i bitar och hoppas att den trösten hjälper ett litet tag till. Tänker så på er. Varma hälsningar mia

Monica sa...

Stora, stora varma kramar till er! Vet inte vad jag skall skriva mer. Det skär i en moders hjärta.

Skalmans mamma sa...

Att inte kunna hjälpa sina barn gör så fruktansvärt ont och jag förstår att ditt hjärta går sönder. Men ni gör allt ni kan för Hugo, glöm inte det! Han har tur som har er.

Skickar en varm kram, till dig, Hugo och hela er familj!

Madlar sa...

Nej, nej.....finns ingen tröst att ge dig, sänder enbart mina varma tankar.

mammagumman sa...

Lille skrutt. Och lilla mamma. Kram Anna

Malin sa...

Till Er: Tack för ord och varma tankar. Det finns ögonblick med Hugo som smärtar att jag går sönder. Han börjar bli medveten och känner själv att det blir sämre, och det är oerhört svårt att se. Han har aldrig uttryckt det så här klart förut, tidigare har han "bara" visat frustration. Detta, denna medvetenhet, är något nytt.

Era varma hälsningar värmer mitt innersta och gör det lättare att bära. Tack och varmaste kramar tillbaka, till er och de skruttiga ungar som finns hos några av Er.

/Malin

Mia sa...

Lilla Hugovännen, vad ska man säga... "Hjälp mig mamma" sammanfattar nog in det i sin helhet. Min sons blickar brukar säga "hjälp mig mamma" och då går även mitt hjärta i bitar, särskilt då när jag inte förmår att hjälpa alls utan bara lindra och trösta. Styrkekramar till Hugo och hans starka mamma!