söndag 1 mars 2009

Om livet med döden

Imorgon är det två år sedan Alfons dog, systramis lille pojk. Det känns som igår och en hel evighet sen. Tänk vad vi lever med saker jag aldrig trodde att vi skulle kunna bära. Vad gränserna med tiden flyttas.


Alfons i Malmö 2005. Med blont tjockt hår och mjuka rosiga barnakinder. Älskad och oändligt saknad. Till havs Alfi! Jag kommer med snödroppar till dig imorgon.

/Malin

2 kommentarer:

Marina sa...

Hej Malin! Av någon anledning så går det inte att kommentera ditt senaste inlägg så jag gör det här istället.
Talar ofta om för mina barn o min man att jag älskar dem o uppskattar dem men det är ändå bra att du påminner. Borde nog tänka på att visa mer ännu mer uppskattning för andra i min närhet, vänner, syskon, föräldrar....
Styrkekramar till er idag!

Anna-Maria sa...

Så vacker liten gosse! Så full av liv och glädje på bilden! Man verkligen ser på bilden att han var full av bus!
Därför tynger det mitt hjärta att veta att detta lilla gossebarn är i himlen!
Även om det är ett par år sedan nu så vill jag i alla fall beklaga det som hänt!
Stryke kram till dig och din syster!
Kram Anna-Maria