onsdag 23 september 2009

Morgon

Morgon, jag vaknar 05.26 när Hugo lägger sig intill min rygg och säger "hamma ha håte hå hej" (mamma jag måste gå ner), hur jag än försöker vill han inte ligga och mysa en stund utan insisterar "håte hå hej". Jag hör på hans röst att inget alternativ att få stanna kvar i sängen finns. Måste man så måste man.

Hugo pratar och pratar och pratar, han kräver att vi ska lyssna och även om vi ofta inte förstår är han ganska nöjd med att i alla fall få oss andra att inte prata med varandra.

"Vad är det som händer, han pratar omkull oss", har vi sagt. Tills nu. Tills ljuset nu har gått upp för oss att han är fyra år. Fyra år och pratar på såsom de flesta fyraåringar gör när de bara är fyra år och har upptäckt att språket kan användas. Måste användas.

Fyra år och pratar som en fyraåring. Det är fullkomligt ljuvligt att få uppleva, inte för att det spelat någon som helst roll om han pratat som en ettåring men för att äntligen få se ett litet tecken som jag kan placera in i mitt snäva tänkande. Det blir som ett ankare i denna storm livet är. I denna storm med vår älskade pojkvasker.

Och jag är tacksam.

/Malin

11 kommentarer:

Honungspojkens mamma sa...

Vilken lycka!

Kram

Skalmans mamma sa...

Så underbart =)! Tänk vilken glädje vi får uppleva med våra barn.

Malin sa...

Kära ni båda: Visst får vi, lyckligt lottade mitt i allt det svåraste svåra. Kram till er!

Caroline sa...

Man kan liksom inte låta bli att fascineras av språket.

Thomas Nydahl sa...

Så fint du berättar Malin. Jag kan höra honom! Han har en så fin, ljus och lite vädjande - eller snarare uppfordrande - röst! Det är fantastiskt. /Pappa och morfar

Christina i Torslanda sa...

Aha. Det är alltså ett fyraårsfenomen. Jag har en som också måste en massa saker, och det är oerhört viktigt att man lyssnar till punkt - även om punkten ligger tjugofem minuter bort och man ska vara på dagis om exakt femton sekunder - eftersom han annars kommer av sig och då måste börja från början.
Härligt att Hugo älskar sitt språk (även om man kanske kunde önska att han började älska det något senare än halv sex på morgonen :-)), det måste han förstås ha fått ifrån sin fina mamma som verkligen vet hur man tråcklar med orden så att de låter riktigt bra. Grattis också till avklarad hjärtundersökning. Det utmärkta hjärtat har han väl också från sin mor kan jag tro :-)

eva bladh sa...

Malin.
Jag har alltid läst allt du har skrivit här. Vill bara berätta hur mycket glädje Hugo sprider när han stormar in till oss på mornarna. Det är också glädje när man ser hur mycket nytt han lär sig nästan varje dag.
Kramar
Eva

Karin - Mina Rum sa...

Härligt ändå att han bubblar på. Ni är jätteduktiga på att förstå honom, tycker jag.
Träffade lilla damen både på skolgården och i matsalen idag. Hon verkade glad och pigg.
Kram Faster

Nastasia sa...

Stora famnen till Dig min vän!

Monica sa...

Stor söndagskram Malin!

cpmamman sa...

Det är något så oändligt stort när orden kommer så där. Njut!

Klart han har ett fantastiskt språk. Det har han fått av sin poetiska mamma.