fredag 13 november 2009

När samtal är lycka

Att kunna tala med varandra, att kunna be om hjälp, att kunna se någon i ögonen och fråga "Hur mår du?". Det var självklarheter i min värld för fem år sedan. Idag är det inte så längre. En av mina stora rädslor har inte suttit i hur länge Hugo lever, hur mycket det kommer att kräva av mig att vara hans mamma eller om han inte kommer att ha ett bra liv (vad nu det är). Det har på många plan suttit i att inte kunna samtala med honom. Med samtala menar jag inte att fråga om han är hungrig, utan samtala. Om liv, död, känslor, mående, humor, allt det som är viktigt och oviktigt. Det är vår vardagliga strävan och kamp att ha Hugo nära i det som sker och hans enastående förmåga att uttrycka sig, syn och hörselnedsättning till trots, slog mig igår med häpnad ännu en gång. Jag satt här vid datorn och pluggade när jag hörde följande samtal från lekrummet;

- Ska vi titta på TV lite Hugo? frågar Olle

- Nej, tack.

- Ska vi byta blöja och titta på Thomas Tåg då?

- Det går inte. Ebba och Hannes sitter vid datorn.

- Men vi kan titta på TV:n på Thomas Tåg.

- Nej, det är omständigt!
svarar Hugo med självklarhet i rösten.


Eeehhh, va? Omständigt. Hur i hela fridens namn säger man omständigt på teckenspråk, hur skriver man det med blindskrift. Strunt samma, men omständigt är det. Och aldrig har ordet varit så ljuvligt som när det kom ur Hugos mun och medvetande.

/Malin

7 kommentarer:

Thomas Nydahl sa...

Underbart att höra Malin. De senaste gångerna tycker jag att det varit så uppenbart att Hugo bär ett rikt språk inom sig, och att han väldigt välformulerat kan ge uttryck för sina tankar och önskemål. Hugo är en klok liten pojke och jag hoppas att han trots alla svårigheter som ligger framför honom i livet just med sitt språk kan uttrycka allt det han önskar, vill och drömmer om. Det behöver inte ens vara omständligt! Jag blev mycket rörd över det du skriver här idag Malin. Ge honom en stor kram! Thomas

Sara sa...

Fantastiskt underbara ord!

Anonym sa...

Underbart är det att bli överraskad av sina barn. Tänk så mycket som finns inom dom, som vi inte vet något om. En del att upptäcka, en del förblir hemligt. Precis som det ska. Där är er Hugo precis som alla andra. Varm i hjärtat blir man av att höra dig berätta./Nina

mari sandell sa...

Han är för underbar våran lilla Hugo.
Kram från mej.Ha en skön helg.

Samtal från min trädgård sa...

Där har du beviset på den rikedom som finns inom honom! Jag brukar tänka så när min egen son har besvär både med sin syn och sitt språk och ändå emellanåt uttrycker sig på en mycket högre nivå.
Som tur är är han väldigt kreativ och tecknar bl.a. mycket, då struntar jag i att hans lärare tycker att han ska rita med färger. Ingen tecknar så detaljerat som han i hans ålder, vad ska han med färger till, som vi ändå inte vet om han ser?
Trevlig helg till er.

jennybjo90 sa...

Underbara, härliga Hugo! Ni kommer nog att få lära er mycket av honom!Kram på er alla!

Ditte sa...

fantastiska lilla killen.
puss