De som känner mig vet att Lars Lerin är en favorit. En gång hörde jag honom säga några meningar som jag, när jag blundar, kan höra inom mig. På sin ljuvligt klingande värmländska sa han såhär:
Just nu är vår stund på jorden, i denna lilla blinkningen av ljus i evighetens mörker.
Och just nu är det vi som har bollen.
Dessa enkla ord försöker jag leva med. Idag har jag fått god hjälp på vägen att våga hålla den boll som är min, den boll som är min att hålla i det att jag vet vem jag är.
/Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar